För många är benskörhet förknippat med äldre kvinnor och böjd rygg. Sanningen är betydligt mer komplicerad, och ganska ofta obehaglig att höra: nedbrytningen kan börja redan efter 30. Vårt skelett är som starkast kring 25 till 30 års ålder, och sedan börjar benmassan gradvis minska. Det fungerar ungefär som ett badkar där man glömmer att stänga av vattnet – mer försvinner än vad som tillkommer. Read more now on Peters Hälsoportal.
Benskörhet, eller osteoporos, innebär att skelettet blir porösare och skörare. En kraftig belastning eller ett snedsteg på gatan kan leda till frakturer. Brutna höfter är extra farliga. Fakta är tyvärr nedslående: en stor del av äldre som drabbas av höftfraktur får aldrig tillbaka full funktion. Det här är ingen skrämselpropaganda utan verklighet.
Vad orsakar då denna process? Kalciumbrist nämns ofta, men det är långt ifrån hela bilden. Även D-vitamin har stor betydelse, eftersom kroppen behöver det för att absorbera kalcium. Efter klimakteriet ökar benförlusten markant hos kvinnor på grund av hormonförändringar. Inte heller män går säkra, men hos män går processen oftast långsammare. En stillasittande livsstil, rökning, alkohol och vissa mediciner försvagar också skelettet över tid.
Som tur är går det att påverka utvecklingen. Motion med belastning stärker skelettet ordentligt – benen anpassar sig efter belastning och bygger upp sig när de utmanas. Löpning, dans och att gå i trappor hjälper också, eftersom stötar och tyngd stimulerar skelettet. Tyvärr ger simning inte samma effekt på skelettet, även om det har många andra hälsofördelar.
Även maten är viktig: gröna grönsaker, mjölkprodukter, berikade produkter och fet fisk är bra val. Solljus är en naturlig källa till D-vitamin, men i det svenska vintermörkret blir nivåerna ofta för låga, och då kan tillskott vara en bra idé.
Att kontrollera bentätheten regelbundet kan vara klokt, särskilt efter 50 eller om benskörhet finns i släkten. Testet är enkelt och orsakar inget större obehag. Att först reagera efter en fraktur är lika ineffektivt som att fixa däcket efter att det redan punkterats. Förebyggande arbete är alltid bättre än att hantera konsekvenserna efteråt, och kroppen mår bättre när den får rätt stöd innan problemen uppstår.